Bucklan

Bucklan

Det är så här den ser ut, pokalen man slåss om alltså. Jag tänkte att det är väl rimligt att somliga som inte har haft nöjet att ha den på sin hemort på länge, om ens någonsin, skulle få en skymt. Så bussig är jag nämligen! Snällt, eller hur?

Vår släkting poserar med trofén.

Elmoppe

El Mopedo

När min fru och jag sålde våra bilar skaffade vi oss sådana här elmopeder båda två. Förträffliga fordon, åtminstone sommartid. Går ca 4 mil på en laddning med en hastighet av ca 15 – 18 km/tim.

Vi följs ofta åt, kör på cykelvägar, något som medför att bilister som känner oss tutar och vinkar. Det värsta är att vi aldrig har någon aning om vem det är som tutar, alla bilar ser ju likadana ut nu för tiden. ”Vem var det där? Din eller min bekant?” Frågorna hopar sig tills någon frågar om vi sett att de vinkade. ”Javisst” svarar vi och känner näsan växa.

Med lite upptäckarglädje är den här typen av fordon oöverträffad när man bor i en stad. Man hittar nya ställen hela tiden, längst efter älven finns det t ex mysiga långa stigar och småvägar som man aldrig skulle ha hittat annars. Som gjorda för en picknic.

 

Varför ser jag så sur ut på alla bilder, jag är ju en glad person?

Psalmer

Psalmer

När alla hade lärt sig att läsa någorlunda i småskolan blev det plötsligt dags att lära sig psalmer utantill. Det gick ju an för mig, som då för tiden hade ett ”klisterhuvud”, allt jag läste satt direkt även om jag inte var särskilt intresserad. Och våran snälla fröken visste ju att jag kunde psalmerna så jag behövde sällan rabbla dem. Värre var det för ett par av mina kompisar, de hade stora problem med att lära sig eländet utantill. Och vem bad våran snälla fröken att läsa upp verserna? Gissa!

Det värsta är att så många av de här psalmerna har fastnat på hårddisken för evigt. Jag vet inte hur många jag kan men det är fler än man vill minnas. De dyker upp då och då, associationer kan ju finnas lite varstans.

Jag kan ge mig tusan på att hur gaggig jag än blir kommer dessa verser att sitta kvar. Jag ser mig själv sitta på Hemmet och med sluttande panna och slö blick nynna ”Vår Gud är oss en väldig borg” m fl. ”Han var nog väldigt Gudfruktig, den där Hermansson” kommer personalen att säga, ”Vi får nog skjutsa honom till högmässan på söndag”. Ett öde värre än döden väntar alltså p g a mina småskoleår. Bäst det är tror någon att jag gillade dragspel och surströmming också. Hjälp! Framtiden ser onekligen dyster ut.

Sushi

Sushi

Alla uppskattar inte denna maträtt, men riktigt bra Sushi är verkligen i min smak. Får man den dessutom med en 12-årig Saké, är lyckan fullständig. Det finns ingen maträtt som får mina Pavloviska hundar på alerten som denna. "Snålvattnet" rinner till närmast okontrollerbart.

 

Till efterrätt ser jag gärna en gammal enkel favorit, vanlig vaniljglass med sylt, gärna hjortron- eller smultronsylt med ett litet glas Offley Cachucha, vitt portvin. Smaker som egentligen är enkla men som ”gifter sig” på ett fantastiskt sätt. Lite 80-tal kanske, men kan ju vara bra ändå?

Realskolan

Realexamen

En gång i tiden fanns realskolan, efter 6:e klass i folkskolan kunde man välja om man ville fortsätta där eller bara gå 7:an och sluta "teoriskola" och börja med något praktiskt, jordbruk, skog, gruva, kommunikation, mekanik m m. Jag, liksom brorsan, valde realskolan. Slutbetyget där avgjorde om man kunde fortsätta studera på gymnasiet. Det gick rätt bra för mig, jag sökte in på 6 olika utbildningar och kom in på samtliga.

Jag valde Handels, någonstans hade jag en diffus tanke om att göra mig en karriär inom Kooperationen. Nu blev det Posten och enkannerligen då dotterbolaget Postens Diligenstrafik i stället som fick äran och nöjet av att njuta av mina utsökta färdigheter.

Bilderna föreställer mig och min bror i bästa examensmundering. Tyvärr fanns det ingen realskola på syrrans tid, hon fick gå andra utbildningar i stället.

Dåtidens skolsystem var naturligtvis anpassad för utbildningsbehoven, när ingen behövde gå arbetslös, det fanns utbildningar och jobb för alla. Det fanns framtidstro. Sedan, i slutet av 80-talet, började (S) att överge sin ideologi och inbilla sig att ekonomernas oheliga ”Marknaden” skulle lösa alla problem. Resultatet av den utvecklingen ser vi nu, ökade klyftor i samhället, skattesmitare, miljöförstöring, ett snart utplånat (S) m m elände.

Gåtor

Gåtor

Den här typen av gåtor älskar jag att lösa. Och – eftersom jag redan motbevisat såväl relativitetsteorin som ”Big Bang” så var det ju inte så svårt.

Einsteins gåta

Fem hus i fem olika färger ligger på rad. I varje hus bor en ägare med en nationalitet som avviker från de andra husägarnas. Husägarna tycker alla om olika drycker, röker olika cigarettmärken och har olika husdjur. Ingen husägare kan dricka samma sak, röka samma cigarettmärke eller ha samma husdjur som någon av de andra.

Andra upplysningar:

1.    Engelsmannen bor i det röda huset. 2. Svensken har en hund som husdjur. 3. Dansken dricker te. 4. Det gröna huset ligger omedelbart till vänster om det vita huset. 5. Ägaren av det gröna huset dricker kaffe. 6. Ägaren som röker Pall Mall har fåglar. 7. Ägaren av det gula huset röker Dunhill. 8. Personen i det mittersta huset dricker mjölk. 9. Norrmannen bor i det första huset från vänster. 10. Ägaren som röker Blend bor vid sida av den som har katt. 11. Ägaren som har en häst bor vid sidan av den som röker Dunhill. 12. Ägaren som röker Bluemaster dricker öl. 13. Tysken röker Prince. 14. Norrmannen är granne med det blå huset. 15. Ägaren som röker Blend bor vid sidan av den som dricker vatten.

Fråga: Vem äger fisken?

Pengar

Money, money

I Danmark tjänar du dubbelt så mycket som i Sverige, i Norge tjänar du tre gånger så mycket som i Sverige o s v. Rubriksättarna frossar.

Men värst: Vinn 2,4 miljarder på någon sorts spel såg jag häromveckan. Vem vill vinna så mycket pengar? Hela ditt liv slås omkull, du måste fatta tusen beslut, inte minst när det gäller säkerhet. Näää. Stackars den som vinner.

Förutom goda relationer till släkt, vänner och bekanta (och en liten slant på banken) har jag sammanställt vad man behöver i livet i dikten nedan:

Funktionsstatusmätaren

Ibland trycker jag på ON-knappen
på min funktionsstatusmätare
och kontrollerar mina värden.

Hatfunktionen ger sällan utslag,
må-braindikatorn ser OK ut,
och illasinnadmätaren pekar på noll.

Girighetsnivån visar låga värden
och toleransfaktorn verkar acceptabel.
Längtansreagensen kanske något oklar?

Nyfiken-på-livets blåa lampa
blinkar tryggt och stadigt.
Rädd-för-döden ger inga utslag än.

Avundsreläet har inte slagit till,
men lättjavarningen känns påtaglig.
Högmod är väl knappast aktuellt?

Vällustvarningen är rätt besvärande
och okyskheten inte riktigt bra,
men frosseriet har jag nästan koll på.

Kättjan kittlar i systemet,
men vrede verkar saknas helt.
Lögnvariabelnålen darrar till ibland.

Varningslampan för städnings- ordnings-
och redasinnet blinkar kraftigt rött,
men det känns inte alarmerande.

Jag trycker på OFF-knappen
och känner mig lugn.
Kontrollen har passerats, än en gång!

Barndom

Barndom

En gång, i ett avlägset hörn av galaxen (Tellusmått latitud 65.27279 longitud 19.06005), närmare bestämt däri Ruberts i Mörttjärn, Malå, satt jag och min kompis G K och ljög för varandra, Vi var båda ytterst medvetna om att vi ljög, men trevligt hade vi. Mitt i denna stund lyckades husägarens systerson att fånga denna bild, vi var ju båda lyckligt omedvetna om att det fanns en kamera i närheten.

Bilden är en av de få jag har från min barndom och jag uppskattar den mycket. Uttrycker barnslig glädje och gemenskap när den är som bäst.

Vin

Viner

Jag tycker om att läsa tidningar och deras vintips – och ofta är deras rekommendationer inriktade på viner som är alldeles för dyra för medelhermansson – och passande till de mest underliga maträtter. Passar bäst till friterad bambu, välinoljad bäver och allt vad mest det kan vara.

På bilden har jag samlat ihop några röda viner under hundringen som täcker de flesta behov till vad vi äter för det mesta. Finns förhoppsligen på ditt systembolag. Kallas förmodligen föraktfullt "bonniga” av fin-i-kanten-experterna.

Och akta er för lådvin – alla i branschen vet att man tillsätter saker för att försöka hålla kvalitén, svavel t ex. Men misslyckas. Lådvin håller inte vad man lovar.

Nämnde jag f ö att min fru vann en vinprovartävling här i stan? Synd att jag inta fick vara med. Jag hade säkert haft chans på att bli tvåa.