När min fru och jag sålde våra bilar skaffade vi oss sådana här elmopeder båda två. Förträffliga fordon, åtminstone sommartid. Går ca 4 mil på en laddning med en hastighet av ca 15 – 18 km/tim.
Vi följs ofta åt, kör på cykelvägar, något som medför att bilister som känner oss tutar och vinkar. Det värsta är att vi aldrig har någon aning om vem det är som tutar, alla bilar ser ju likadana ut nu för tiden. ”Vem var det där? Din eller min bekant?” Frågorna hopar sig tills någon frågar om vi sett att de vinkade. ”Javisst” svarar vi och känner näsan växa.
Med lite upptäckarglädje är den här typen av fordon oöverträffad när man bor i en stad. Man hittar nya ställen hela tiden, längst efter älven finns det t ex mysiga långa stigar och småvägar som man aldrig skulle ha hittat annars. Som gjorda för en picknic.
Du ser inte sur ut, du ser andäktig ut. Kanske på grund av moppeturen i den vackra naturen.
SvaraRadera"Trävägen" går längs älven nedanför kyrkstan. Det är så brant där så det går inte att göra en vanlig promenadväg. Bilden på min fru har tagits vid porten till din mans "Alma Mater".
SvaraRaderaFår man parkera så nära porten, Nahide?
SvaraRadera"Easy Riders" parkerar som dom vill!
SvaraRaderaLämna hemmet, passera stadsmuren, sniffa på dofter, lyssna till ljud, beskåda Ferdinand (tjuren) och de andra djuren! Ut i naturen, moppeburen! Njut moppeturen!
SvaraRaderaStyr sedan hem för middagsluren. Bästa hälsokuren. :)
Annica: Synd bra att det är så långt till nästa sommar. Vintertid är nog elmoppe den kallaste kuren. F ö är jag rädd för både tjurar och hästar. Men - om du har plats att parkera den så kan jag rekommendera den här typen av fordon. Du är väl inte bilburen?
SvaraRadera