Bilprovningen

Hej!

Nu får det faktiskt vara nog!

I morse besökte jag en av era anläggningar för att besikta (heter det förresten ”besikta” eller ”besiktiga”?) min bil, en fin liten Ford Prefekt. Den är kanske lite ålderstigen, min farfar köpte den någon gång i början på 50-talet, men den har tjänat familjen troget sedan dess.

Betänk därför hur svårt jag chockades nu på morgonen när jag fick vara åsyna vittne till hur er besiktningsman Isaksson bar sig åt med min fina bil! Först morrade han som vanligt över bromsar och strålkastare, och sedan gnällde han över att det satt originaldäck på bilen. Det måste väl vara bra att man har originaldäck!

När Isaksson sedan hissade upp bilen tappade han helt kontrollen! Han bankade på med en hammare av all kraft under bilen och påstod att allt var sönderrostat! Ett sånt infamt påstående! Det är ju inte konstigt att en bil går sönder när dess mjukdelar påbankas med hammare!

Låt mig ta en jämförelse: När jag går till doktorn för att undersökas, inte bankar han på mig med en hammare då! Endast ett lätt slag under knäet för att undersöka eventuellt förekommande reflexer är brukligt. Resten undersöker de med stetoskop, något som väl Bilprovningen också skulle kunna ta efter? Ett lätt slag för att undersöka bilens reflexer och sedan stetoskopundersökning av bränsleledningar och annat måste ju anses mer än tillfyllest!

Till slut tilldelades min bil sammanlagt en mängd poäng och belades med något som Isaksson kallade körförbud. Det måste väl vara bra att få poäng! Fråga Ulrika Knape! Körförbudet har jag minsann inte alls tänkt efterkomma, det får ju vara någon hejd på myndigheters trakasserier av oss vanliga enkla medborgare!

Med vänliga hälsningar

(to be continued…)