Spisar
1952
-1953 någon gång (rätta mig gärna) byggde vi om huset i Mörttjärn och i samband
med det byttes den gamla vedspisen ut mot en modern elektrisk. Den fungerade
bra utom när åskan härjade, bl a såg jag en gång en kulblixt gå rakt igenom
den, lämnande bara ett litet hål efter sig.
På
den tiden lagade man plattor som slutade fungera. En elektriker, f ö kusin till
mig, kom och bytte ut innehållet och vips fungerade spisen igen. Ren magi.
Med
den nya spisen följde också en kokbok. Ingen vi använder nu, men boken är
intressant på så vis att de recept som handlar om kött alla inleds med orden
”Be styckmästaren…”. Som om det skulle ha funnits en styckmästare i Mörttjärn.
Är det f ö någon som är bekant med en styckmästare?
Du har nog alldeles rätt vad gäller årtal. Kommer ihåg att vi bodde på övervåningen i Mejeriet när det var olympiad i Melbourne 1952.
SvaraRaderaStyckmästaren förekom ofta i gamla kokböcker och nog kan det ha funnits en styckmästare i Malå.
1952 var jag sju år och började skolan. Vi bodde i mejeriet och moster rengjorde mina öron innan jag fick gå dit. Spisen minns jag inte men i Malå fanns en styckmästare som hette Karlsson.
SvaraRaderaGunnel och Lennart: Visst var det styckmästare Karlsson som hade mottot: "Vi tillfredsställer alla köttsliga begär"?
SvaraRaderaAtt stycka kött är verkligen en konst. Många fina älgköttsbitar har nog blivit närmast förstörda av glada amatörer.
Hur många bodde i Mejeriet? Åke Nilssons, vi och moster? 10 personer?
I Mejeriet bodde vi 5 och nere bodde Åke Nilsson med fam. De hade en dotter. Moster bodde inte där, redan 1951 gifte hon sig med Bengt H. Så om hon rengjorde Lennarts öron var det nog bara under en kort visit.
SvaraRaderaHade inte Nilssons två döttrar?
SvaraRaderaDet kan hända. Minns bara en från mejeritiden.
SvaraRadera