Förra veckan var min ”hemkommun”, Malå, i ropet på ett antal föga smickrande sätt. Först I DN, som i två stora reportage berättade om den prekära ekonomiska och befolkningsmässiga situation kommunen befinner sig i. Och senare i lokalpressen, där man tog upp kommunalrådet Lennart Gustavsson och hans eventuella jävighet och ”diktatorsfasoner” i samband med situationen på ett äldreboende.
Till Gustavssons försvar skulle jag vilja ställa frågan: Vilka politiker i Malå har inte släktingar på äldreboenden i Malå? Vem ska kunna fatta beslut när alla är jäviga?
I övrigt kan jag bara beklaga kolonin Norrlands inland, som ges de allra vackraste löften i samband med val, men sen bidde det inte ens en vanttumme…
”Hela Sverige ska leva”. "Pytt i datta", säger jag.
"Hela Sverige ska leva" är bara ord utan handling. Som så mycket annat Tycker det är synd att Malå och andra kommuner avfolkas som de gör, men vi är ju själva en del av flykten från hemkommunen.
SvaraRadera"flykten från hemkommunen" kom sig ju av att det inte fanns så många jobb att välja på för de som hade lite utbildning. Och färre och färre arbetstillfällen har det ju blivit genom åren för den sortens folk. Jag hade ju ett bra jobb i Lycksele, nog hade jag kunnat bo i Malå likaväl om jobbet funnits där. Men vad skulle då min fru fått för arbete?
SvaraRaderaVariationsrik - det kan man inte kalla arbetsmarknaden i inlandet. Det är ju där som det statliga stödet skulle ha behövts - och behövs.
"Pytt i datta" var det länge sen jag hörde. Undrar vad "datta" är?
SvaraRaderaOm man googlar på "pytt i datta" hittar man det på ett par ställen i Västerbotten. Ingår väl ungefär i samma språkskatt som "angårsch peppskårsch" som vi coola killar i trean brukade säga till ettorna om de frågade om något som inte angick dem.
SvaraRadera