Med den här ”sedeln” försökte SSU ragga pengar 1963. Hur det gick vet jag inte, men jag hade i alla fall äran att 1965 som nybliven körkortsinnehavare få skjutsa mannen på sedeln, dåvarande kommunikationsminister Gösta Skoglund, i samband med en sossekonferens i Umeå. Tro mig eller ej, han visste inte vad ”gröna vågen” i trafiken var. Kändes lite genant att berätta för en kommunikationsminister vad det handlade om. Ungefär som att berätta för kulturministern vad en bok är.
Jag är rätt dålig på att skänka pengar till insamlingar. Det finns alltid något jag stör mig på hos de olika organisationerna. Kan vara miljonersättningar till den halvkändis/f d politiker som är ordförande eller attitydproblem som t ex Amnestys inställning till prostitution. Dessutom, om man skänker en hundring till t ex Röda Korset kan man vara säker på att man får tackbrev, julkort och tiggarbrev där portot kostat dem motsvarande minst den satsade hundringen. Känns konstigt.
”Läkare utan gränser” känns seriösa.
Tre ord som jag blivit allergisk mot är ”hela överskottet” och ”oavkortat”.
Lådpostkotteriet: ”Hela överskottet…” (sedan de holländska ägarna tagit ut ohemula vinster, men det talar man tyst om).
GodEl: ”Hela överskottet…” (När har GodEl redovisat ett överskott värt namnet?)
Glenn Hysén: ”98%”. (Av vaddå? Varför inte dra till med 1000%?)
”Skeptisk” får nog bli mitt nya favoritord, tyvärr.
Insamlingar har inte alltid så "goda" syften som man vill påskina. Ett visst mått av skepticism är nödvändigt, inom alla områden.
SvaraRaderaGott slut på 2019 och ett gott nytt 2020 till dig och hustrun!
Vilken ära att få skjutsa kommunikationsministern. Av vilken anledning fick du detta stolta uppdrag?
SvaraRaderaHelt enig med dig om olika insamlingar. När jag är generös är det Läkare utan gränser som gäller.
Annica: Vi önskar dig ett gott nytt år också! (T o m ett glatt 20-tal!)
SvaraRaderaGunnel: Minns inte detaljerna kring detta jippo, men det fanns logistikproblem med transporter Hotell - Folkets Hus - Gammlia bl a. Jag och några andra sossesöner med pappabilar användes som transportörer efter något slags schema. Och - vid ett av dessa transporttillfällen dök han upp den gode Gösta. Han avgick ju senare som kommunikationsminister det året, men jag tror inte det var mitt fel.
När jag var 6 - 7 år fick pappa Sven en budkavle, en vackert röd rulle, man skulle samla in pengar till facket i något sammanhang. Jag tyckte att det var spännande med en budkavle så jag fyllde i den med namn på grannarna och deras bidrag. Jag minns att jag tillät mig att vara generös, summor på 10 000 var inte ovanliga. Han blev inte direkt glad, pappa, när han såg resultatet av mina ansträngningar.