Bowling. Råd till unga 3

Sport: Om bowling

Jag har alltid undrat vad det är som driver bowlingspelare. Att folk fullt frivilligt vill stå timme efter timme och rulla tunga klot mot käglor, som aldrig gjort någon människa något för när, är mer än jag kan förstå. Vi får hoppas att den moderna forskningen, som det pratas så mycket om, så småningom kan lösa gåtan.

Den enda teori jag kan komma på, som på ett någorlunda bra sätt skulle kunna förklara deras beteende, är att de varit otroligt dåliga på att spela kula som barn och fått lida svårt för det under småskoleperioden. Därför försöker de i vuxen ålder att kompensera sina traumatiska barndomsupplevelser med ett flitigt klotrullande.

Bowlingens komplicerade poängberäkningssystem, som ju ingen förnuftig människa heller kan begripa, verkar för övrigt vara hämtad från samma psykologiska bakgrund. I sättet att räkna poäng avslöjas att de också har ett besvärande matematikkomplex att bära på, de stackars bowlingspelarna.

Jag grundar ovanstående logiska påståenden på egna empiriska erfarenheter. I skolåldern hade jag kort hår och vingmutteröron, vilka besvärade mig oerhört. Nu ser man många äldre med långt tjockt hår –  i mitt fall låter det inte sig göras - och deras vingmutteröron syns inte! Mycket oförklarligt vuxenbeteende, ta då som exempel bowlingspelande eller gubbar med stora hårsvall, har sin förklaring i barndomen. Grunden till allt man gör senare i livet läggs alltså mycket tidigt! V s b.

Därför:

Passera alltid bowlinghallar med en försiktig, men fullt märkbar, huvudskakning.